Otyglade åsikter – vad den polariserade debatten om hästvälfärd säger om oss

I Wångens aula samlades den 4 mars en blandad skara åhörare: doktorander och forskare från länder som Spanien och Frankrike, studenter på Hippologprogrammet med inriktning islandshäst, alumner från Kuskutbildningen i Brukshästkörning, personal från Wången – och hästintresserade från trakten. Anledningen var SLU:s internationella phd-kurs i Equitation Science, som i flera gånger har genomförts på Wången.

Kvällens föreläsare var Beth Ventura, docent i djurvälfärd vid Michigan State University College of Veterinary Medicine, och Erica Cheung, doktorand i djurbeteende och djurvälfärd vid University of Lincoln. Titeln på föreläsningen – Unbridled Opinions – satte tonen för det som väntade.

Två forskare, ett gemensamt engagemang

Beth Ventura presenterade sig som någon som inte bara brinner för djuren i sig, utan lika mycket för den mänskliga sidan av ekvationen: hur människor omsätter kunskap om djur i praktisk handling – eller låter bli. Erica Cheung har en personlig ingång till ämnet; hon har haft hästar och tävlat, och hennes egna barn delar intresset. Men hon har länge känt sig kluven kring relationen mellan tävlingssport och välfärd. Det är den kluvenheten som driver hennes forskning.

Alla vill hästens bästa – ändå är vi oense

För att illustrera hur svårt det är att enas om vad god hästvälfärd faktiskt innebär bad Beth och Erica publiken delta i en övning. Tre fiktiva hästar presenterades: en fritidshäst, en sporthäst och en vildhäst. Alla tre gavs en mix av positiva och negativa förutsättningar – både fysiska och psykiska. Frågan till publiken: vilken häst har det bäst?

Resultatet var talande. Inte ens i det här rummet – fullt av människor med gedigen kunskap om hästar och djurvälfärd – röstade man enigt.

–Hästvälfärd kan mätas objektivt, det är en robust och giltig vetenskap, men vad vi prioriterar och värdesätter inom den varierar mycket beroende på våra värderingar, erfarenheter och den grupp man tillhör, säger Beth Ventura.

Ny forskning: så ser polariseringen ut i praktiken

Ericas pågående doktorsavhandling tar ett helhetsgrepp om diskursen kring hästvälfärd. I en nyligen genomförd studie har hon analyserat 416 kommentarer på Facebook och YouTube, kopplade till uppmärksammade fall inom klassisk ridning. Syftet är att förstå vad kommentarerna säger om det sociala och kulturella sammanhang i vilket hästvälfärdsfrågor diskuteras.

Studien kopplar till begreppet Social Licens to Operate – det vill säga det informella samhälleliga godkännande som en näring eller verksamhet behöver för att anses legitim och få fortsätta existera. När den licensen ifrågasätts, eskalerar debatten.

Erica identifierade två distinkta läger i kommentarsmaterialet: ett som drivs av oro och ilska, och ett som går i försvar för utpekade ryttare och sporten i stort. Inom dessa läger fokuserar diskussionerna på fyra olika nivåer – den enskilda hästen, den enskilda ryttaren, sporten som helhet och hästnäringen som system. Medan vissa pekar ut enskilda individer som skyldiga, lyfter andra fram strukturella problem och kräver antingen totalt förbud mot tävling eller genomgripande reformer.

Tribalism och moralisk frikoppling – begrepp som förklarar mycket

För att förstå varför debatter om hästvälfärd så lätt spårar ur använde Beth och Erica sig av två centrala begrepp från socialpsykologin:

Tribalism syftar på den mänskliga benägenheten att identifiera sig starkt med sin grupp och se andra grupper som motståndare. I en polariserad debatt förstärks grupptillhörigheten och känslan av vi mot dem – och moralisk indignation fungerar som lim som håller gruppen samman.

Kognitiv dissonans uppstår när en persons handlingar eller övertygelser står i konflikt med varandra. För att minska det obehaget tenderar vi att rationalisera våra val, flytta skuld till andra – till exempel sporten eller organisationerna – eller angripa dem som utmanar vår världsbild. Det psykologin kallar victim blaming är ett vanligt utfall av detta försvar.

Sammantaget skapar dessa mekanismer ett ekosystem där kritik inte leder till reflektion, utan till att övertygelserna cementeras ytterligare.

Polarisering är en återvändsgränd

En sak var alla i rummet överens om: polarisering löser ingenting.

– Ingen förändras i en polariserad debatt. När man blir attackerad eller råkar ut för kognitiv dissonans stärks bara övertygelsen, förklarade Beth Ventura.

Forskningen inom psykologi är tydlig: att presentera mer fakta för någon som har en stark moralisk övertygelse förändrar inte deras position. Som Beth formulerade det:

– Information does not speak to values.

Erica Cheung lade till det praktiska perspektivet:

– Vi ser att argumentationen blir hårdare, men vi ser inte att det påverkar hästvälfärden till det bättre. Om människor känner sig dömda förstärker det bara övertygelsen.

Vägen framåt: gemensamma värden och medkänsla

Vad gör man då? Beth var ödmjuk i sitt svar:

– Ingen av oss har alla svar.

Men utifrån psykologiforskningen lyftes flera konkreta förhållningssätt fram:

• Hitta gemensam grund. Börja i den delade övertygelsen om att hästen ska ha det bra – och ta diskussionen därifrån.
• Lyssna reflektivt (reflective listening). Lyssna för att förstå, inte för att svara.
• Öva på perspektivbyte (frame reflection). Var genuint nyfiken på hur andra tänker och varför.
• Ersätt ilska med medkänsla – för hästen och för ryttaren.

– Dessa är svåra förmågor, men ju mer vi tränar på dem desto bättre blir vi på att inte gå i gång utan i stället ta ett steg tillbaka, lyssna och reflektera, sa Beth.

På frågan om sociala mediers roll var Beth skeptisk:

– Jag tror inte sociala medier är rätt plattform för den här typen av diskussioner. Jag tror mer på samtal i vardagen, med dem du möter.

Erica och flera i publiken nyanserade bilden – rätt förebilder med positiv kommunikation kan ha god effekt även online. Men alla var överens om värdet av fysiska mötesplatser där olika delar av hästnäringen kan mötas och tala med varandra – som exempelvis Horse Welfare Summit.

Forskningen fortsätter

Ericas avhandlingsarbete är ännu inte avslutat. En kommande artikel granskar vad hästorganisationer faktiskt gör för att förbättra välfärden i praktiken. Vi ser fram emot att den publiceras.

Vill du fördjupa dig redan nu rekommenderar vi Ericas första artikel, där hon undersöker kulturen kring hästar och hur ryttare hanterar kognitiv dissonans i förhållande till tävlingshästars välfärd:

"But my horse is well cared for": A qualitative exploration of cognitive dissonance and enculturation in equestrian attitudes toward performance horses and their welfare Animal Welfare, Cambridge Core. Läs den här.

Föreläsningen arrangerades av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, inom ramen för the 2026 Equitation Science PhD Course. The course received funding from NOVA and the Spira Research School (LTV faculty)