fbpx
Nyhet

Hur påverkas hästarna fysiologiskt i töltfinaler?

För hästarnas skull har man lagt in skrittpauser i tävlingarnas töltfinaler. Men gör de verkligen någon skillnad för hästarna och hur undersöker man det? Hippologstudenten Elsa Eriksson har tagit frågan vidare.
En person står vinterklädd och antecknar i ett block, lång man som är veterinär syns bakifrån medan han tar blodprov på en islandshäst. På hästen sitter en kvinnlig ryttare. Banan är sandig och delvis blöt. I bakgrunden syns en läktare med några personer som tittar på försöken med fiktiva töltfinaler, runt om läktaren är marken snötäckt.
Blodprov togs på hästarna för att mäta mjölksyranivåer (laktat) i alla tre momenten i töltfinalerna; långsam, steglängdsökning och ökad tölt. Studien genomfördes i en tävlingsliknande situation på Wångens ovalbana i april 2020. Till vänster syns Elsa Eriksson. Veterinär Ulf Hedenström tar blodprov på den häst som lärare Ulrika Backan rider. Foto: Joanna Sätter

Gör skrittpauser i töltfinaler i T1 och T3 någon skillnad?

I sitt examensarbete på hippologprogrammet ställde sig Elsa Eriksson frågan om utformning av finalerna i töltgrenarna spelar någon roll för hästarnas puls och mjölksyranivå?

– För några år sen ändrades tävlingsreglerna och man la in skrittpauser i T1 och T3-finalerna för hästarnas skull. Det var domare och ryttare som ansåg att ansträngningsgraden för hästarna var för hög. Men jag ville ta reda på om det verkligen fanns någon grund för den här ändringen, berättar Elsa Eriksson.

Det finns sedan tidigare studier som visar att aktiv återhämtning i långsam trav minskar nivåerna av mjölksyra i blodet effektivare jämfört med om de står still eller skrittas (Connysson, Sonidsson & Jansson 2018; Marlin m.fl. 1987). Borde inte det även gälla i töltfinalerna tänkte Elsa Eriksson och studerade frågan närmare i sitt examensarbete på hippologprogrammet.

I Elsas studie ingick sex tränade islandshästar mellan 8–19 år; tre ston, två valacker och en hingst. Ryttarna var erfarna och fick rida två olika finalupplägg vid två olika tillfällen – ett med skrittpauser och ett utan. Testerna genomfördes som fiktiva tävlingar med töltfinaler och reds på Wångens ovalbana med tre ekipage på banan samtidigt.

Hästarnas hjärtfrekvens registrerades med hjälp av pulsmätare i vila, efter tio minuters uppvärmning och under hela arbetstestet. Mängden mjölksyra i blodet mättes efter långsam tölt, steglängdsökningar och ökad tölt. Resultatet visar ingen skillnad vare sig på hjärtfrekvens eller laktatnivåer i de olika finaluppläggen.

– Det här är förstås en liten studie som jag har gjort och man skulle behöva ta reda på mer. Jag hade planerat att låta domare bedöma om gångartskvalitén påverkas av skrittpauser men det gick tyvärr inte att genomföra i den här studien. Framtida studier kanske kan titta på det och även undersöka hur hästarna påverkas om man byter ut skritten mot jogg, säger Elsa Eriksson.

Två kvinnor, en mörkhårig och en blond, sitter uppflugna på ett trästaket. I baktrunden syns Wångens röda stallar.
Bildtext: Elsa Eriksson tillsammans med klasskamrat Fanny Kristoffersson. Båda har gått gymnasiet med inriktning islandshäst på Wången för att sedan fortsätta tre år till på hippologprogrammet på Wången.

Sedan Elsa blev klar med examensarbetet har hon flyttat från Wången, som hon kallar sitt andra hem eftersom hon spenderat de senaste sex åren där; först som elev på gymnasiet med islandshästinriktning och sedan tre år som student på hippologprogrammet. Nu som färdig hippolog har hon fått jobb som ridlärare och ridskolechef på Hammarbyhästar norr om Uppsala.

– Det är ett drömjobb, säger Elsa Eriksson.

Musblack islandshäst syns med halva huvudet i bilden, bredvid honom i hagen står en kvinna och klappar honom. I bakgrunden syns Alsensjön.
Elsa Eriksson tillsammans med en av skolhästarna på Wången, Bergmann frá Feti.

Läs hela examensarbetet

Här kan du läsa Elsa Erikssons examensarbete om hästarnas fysiologiska svar i töltfinalerna i fulltext: Hur påverkas hjärtfrekvens och blodlaktat av T1/T3 (tölt)finalens utformning? (Eng. Effects of walk breaks in T1/T3 final on heart rate and lactate in Icelandic horses)

Föreläsningssal där deltagarna syns bakifrån sittandes i biosittning. På scen står en kvinna bredvid en powerpointpresentation som syns på en duk som hänger från taket.
På utbildningen Hästen som instruktör på Wången 10 oktober 2020 presenterade Elsa sin studie för instruktörer inom SIF.
HIPPOLOGPROGRAMMET

Det treåriga hippologprogrammet ges på hästnäringens riksanläggningar Wången, Flyinge och Strömsholm och har tre inriktningar; ridhäst, trav och islandshäst. Huvudman är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. En hippolog tar en kandidatexamen i hippologi 180 hp. Läs mer på Hippologprogrammets webbplats.

FAKTA: T1/T3

T1/T3 är tävlingssportgrenar i tölt på en 250 meter lång ovalbana. I T1 rider endast ett ekipage i taget och i T3 rider tre ekipage samtidigt.

  1. långsam tölt
  2. långsam tölt på kortsidorna och ökad steglängd på långsidorna
  3. ökad tölt.

De sex ryttarna som får högst poäng i uttagningen går till final där de tre momenten visas i båda varv.

Mer från Wången
Våra samarbetspartners