Jonas Lindh är anställd på Högbo Bruk som kusk. Här har han jobbat sedan han avslutade Kuskutbildningen i brukshästkörning för tio år sedan. Nu kan han lägga till ”Årets hästkörare 2023” på cv:et.

ÅRETS HÄSTKÖRARE 2023

Medlemmar i Föreningen Sveriges hästkörare får nominera andra medlemmar till vem de anser ska bli Årets hästkörare, och styrelsen väljer sedan ut en vinnare. För att bli årets Hästkörare ska man vara en duktig inspiratör, ambassadör och marknadsförare av körhästar. Man ska även ha visat god entreprenörsanda, vara nytänkande och gjort betydande insatser som hästkörare. I år fick Jonas Lindh utmärkelsen.

”Han har gjort ett enastående hårt arbete med att bygga upp hästanvändningen kring Högbo Bruk och visat nyttan med att använda häst i dagens samhälle.  Han är ett fint fönster utåt för oss hästkörare”. Så löd motiveringen när Jonas Lindh fick ta emot utmärkelsen Årets hästkörare.

–Han har på ett föredömligt sätt och i många olika användningsområden visat hästen kvalitéer i ett publikt sammanhang, säger Tom Meurling, ordförande i Föreningen Sveriges hästkörare.

Hur känns det att ha blivit utnämnd till Årets hästkörare?

–Blir förstås glad över att mitt arbete uppmärksammas. Efter att jag avslutade kuskutbildningen har de senaste tio åren på Högbo bruk gett otroligt mycket för min del. Även om jag hade kört häst innan så är det något annat att få köra häst professionellt på heltid. Vi är ju inte så många som har den förmånen.

Varför tror du att du fick utmärkelsen Årets hästkörare 2023?

–Jag har hjälpt till att sätta brukshästkörningen på kartan. Jag är engagerad och vi syns. Det är ett stort stöd att ledningen på Högbo Bruk och mina chefer vill visa upp hästarna och det gör ju mitt jobb mycket enklare. De är väldigt tillmötesgående.

–Men det höll på att gå åt ett annat håll här på bruket. Under kuskutbildningen gjorde jag en praktikperiod hos Conny Blom i Ockelbo och sökte sedan praktik på Högbo Bruk. Då visste jag att kusken här skulle sluta, och man var på väg att avveckla verksamheten med hästarna. På den tiden syntes hästarna inte så mycket på bruket. Man gjorde bara konferenskörningar och var med på marknader, men utförde inga praktiska arbeten på området.

–Så då kom jag in med min entusiasm från utbildningen. Jag hade lärare som Elisabeth Olofsson och Roland Wirenborg vilka hade inställningen att man kan göra allt med hästar och jag brann för körningen. Så jag övertalade vd:n på Högbo bruk att fortsätta med hästarna och sedan dess är jag här.

Vad gör du på jobbet?

–I mitt arbete kör jag besökare och många bröllopskörningar, klipper gräs, kör undan sopor, kör foder/spån till smådjursparken och kör dynga därifrån med mera. Arbetar på våra evenemang som Barnkalaset, julmarknaden, midsommarfirandet och Högbodagen.

–Innan pandemin var det mest stora sällskap som bokade. Under pandemin förändrades det. Då kom familjer och mindre sällskap. Det blev en ny kundkrets.

–I höstas läste jag in mig ännu mer på Högbos historia, och körde nästan tjugo turer med pensionärer som fick guidade turer här. Jag guidade utomhus och mina kollegor inomhus. Det är fint att ha åtta till tio personer på en vagn och köra fram till en byggnad för att berätta dess historia.

–Nu hoppas jag på att få till ett samarbete med grundskolan. Alla mellanstadieelever läser om Sandviks historia och vi kan ge dem en minnesvärd upplevelse om de kommer hit som en del i lärandet. Vi har redan ett bra samarbete med särskolan och träningsskolan som är här en gång varje år. Vi har snälla hästar och en riktig vagn med ramp för rullstolar. Det känns nästan som att hästarna vet vilka de kör.

-Jag jobbar också med att bevara vagnsparken. Här har jag lyxen att ha bröllopsvagnar som funnits på bruket i 100 år och andra vagnar från konsul Göranssons tid på 1800-talet. Jag gör i ordning dem så att vi kan ha en historisk vinkling och samtidigt ha praktisk användning för dem. Så fort jag får chansen går jag kurser hos Vagnshistoriska sällskapet för att lära mig sådant som ådringsmålning och restaurering.

–Jag har en otroligt bra arbetsmiljö!

Vilka hästar har du nu?

–Jag har fjordingen Muskot och Högbo äger de nordsvenska brukshästarna Isa och Fänrik. I maj förra året fick Isa ett hingstföl. Han heter Idyll och är nu tio månader. Isa är tillbaka i verksamheten och Muskot är extrapappa åt Idyll, som snart ska få vara med när jag kör. Det är en bra skola för honom att vara här i en miljö där det händer mycket. Och han är en publikdragare.

–Vi valde att avla en nordsvensk brukshäst av flera anledningar, det var ett bra tillfälle för mig och min fru Maria att få låna magen på Isa och så tänkte vi på nordsvenska hästens framtid och vill bidra till aveln. Högbo har som policy att vi ska ha svenska lantraser på bruket. Både personalen och besökarna tycker det är roligt när Idyll är med.

Du är LIA-värd för studerande på kuskutbildningen, hur är det?

–Nästan varje termin kommer det hit en elev från Kuskutbildningen i brukshästkörning. Att ha praktikanter här ger oss mycket. Då steppar man själv upp sig och går ifrån den dagliga lunken och ser till att planera ordentligt. Jag vill att de ska få sitta på kuskbocken flera timmar per dag. Visst ska de kunna sköta hästar, stall och vagnsvård – det finns det tid till – men det viktiga är att de ska få köra så mycket som möjligt.

–Många praktikanter som kommer hit tycker att det är roligt med gräsklippningen, vi har en jättefin gräsklippare, som jag kör med i par. De studerande får också rissla grusgångar och mycket annat. Vi gör ytterst lite skogskörning, kör bara ris och nåt träd ibland.

Kan du ge nåt tips till dem som funderar på att söka kuskutbildningen?

–Själv gick jag kuskutbildningen när jag var 40+ och då har man ju erfarenhet sen tidigare. Det är verkligen ingen nackdel att ha några år på nacken.

–Säkerhet är viktig när det gäller vagnar och seldon. När jag gick kuskutbildningen hade jag förmånen att ha Roland Wirenborg som var som ett facit i vagnskunskap. Han kunde peka på vad man ska tänka på förutom det mest uppenbara som alla tittar på. Han visade på att muttrar i fjäderpaketen som slits men är enkla att byta. Det är sådant som man vill lära sig – knep som gör stor skillnad i slutändan. Så ta chansen att lära dig att laga innan saker går sönder!

Vill du ser mer av Jonas, Isa, Fänrik, Muskot och Idyll? Följ Jonas brukskusken på Instagram. Här kan du läsa en tidigare artikel om Jonas på Högbo bruk.