fbpx
Nyhet

Fem tips för att minska foderkostnaderna

Många hästägare är oroliga för ökade priser på foder. Här har Wångens forskningsansvarige tillsammans med andra forskare vid SLU sammanställt fem tips och kunskapsunderlag för dig som är hästägare.

Minska kostnaderna och få vallfodret att räcka till

Den gångna våren 2022 har det aktuella världsläget och vad detta innebär för både tillgången på foder och foderkostnaderna omnämnts flitigt av flera olika aktörer som på olika sätt är verksamma i hästnäringen (https://hastsverige.se/news/hogre-kostnader-vantar-hastnaringen/). Det har överlag handlat om ökade kostnader för vallfoderproduktion och slopat vallstöd 2023, och hur det påverkar kostnaden för att både producera och köpa vallfoder. Även om vallfodret som sådant har en helt central roll i hästarnas foderstat, både för hästens näringsförsörjning och hälsa och för den totala foderkostnaden, är det inte den enda faktorn som inverkar på kostnaderna. Kostnaden för att utfodra en häst påverkas givetvis av alla i foderstaten ingående fodermedel, och det kan göra stor skillnad att mer ingående gå igenom alla delar av foderstaten för att reducera utgifterna. Många foderstater till hästar innehåller flera olika foder och tillskott, där många av dem har en tveksam plats på grund av bristande belägg för deras effektivitet, samtidigt som kostnaden för dem kan vara hög.

Fem tips för att minska foderkostnaderna

  1. Ersätt en del av vallfodergivan med alternativa grovfoder
  2. Förläng betessäsongen och använd skogsbeten
  3. Analysera vallfodret och räkna ut foderstater
  4. Gör regelbundna hullbedömningar
  5. Minska spillet

1. Vallfoder och alternativa grovfoder

Vallfodret utgör, och bör i regel också göra det, den största andelen av hästens foderstat. Som vallfoder räknas alla skördade vallbaserade foder som till exempel hö, hösilage, ensilage, grönpellets etc samt bete. Vid brist på vallfoder, av vilket skäl det än är (hög kostnad, otillräcklig tillgång etc) kan man ersätta en del av vallfodergivan med andra grovfoder. Det finns flera olika alternativa grovfoder, där stråsädeshalm är ett av de vanligaste.

Halm är i många fall ett av de grovfoder som är lättast att få tag på och som oftast har ett fördelaktigt pris. I en nyligen publicerad SLU-studie om halm som hästfoder framkom att grovfodergivan kan bestå av 50 procen halm till vuxna hästar som inte har mycket högt energibehov (förutsatt att hästens energi- och näringsbehov täcks av totalfoderstaten), och att det finns flera hälsomässiga fördelar med att ge sådana hästar halm som en del av grovfodergivan. Mer om studien finns att läsa här: https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport–och-sallskapsdjur/hastnotiser/halm-bra-fodermedel-for-vissa-hastar/

Gräsfröhalm är en annan typ av halm, som kan jämställas med ett mycket sent skördat hö. Det är en restprodukt från odling och skörd av gräsfrö för utsäde. Mer information om gräsfröhalm och andra grovfoder finns här: https://hastsverige.se/hastens-miljo/foderskola-i-10-delar/grovfoder-viktigast/

Det finns fler alternativa grovfoder än halm av olika slag. Här finns en sammanfattning av dem https://hastsverige.se/news/vad-kan-hasten-ata-vid-grovfoderbrist/ och här finns information om näringsinnehåll i många olika alternativa grovfoder (rapportens titel anger att den handlar om nötkreatur men stora delar av informationen är tillämplig även för hästar): https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/huv/dokument/sporndly-mfl-torka-nr-301-komplett-8-april.pdf

Under torkåret 2018 kartlades också hur hästägare hanterade brist på vallfoder, en rapport finns här: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/afb/pdf/hastutfodring-efter-torkan-2018.pdf. Sammanfattningsvis hanterade hästägare torkans effekter genom att använda bete på annat sätt än tidigare samt att addera lusern, vass och sly som foder. I många hästfoderstater minskade grovfoderandelen, vilket är något som kan ge allvarliga konsekvenser för hästhälsan. Foderstater med låg grovfoderandel och hög kraftfoderandel har i många olika studier påvisats öka risken för sjukdomar som kolik och magsår samt för utveckling av stereotypa beteenden hos hästar. Om grovfoderandelen måste minskas och ersättas med kraftfoder bör man vara mycket noga med kraftfodervalet och fokusera på sådana kraftfoder som innehåller hög andel fibrer och låg andel stärkelse och fett (t ex foder som är baserade på betfiber) för att minska risken för digestionsrelaterade hälsostörningar. Mer information om olika kraftfoder finns här: https://hastsverige.se/hastens-miljo/foderskola-i-10-delar/nar-behovs-kraftfoder/

Att använda vass som foder är inget nytt, vare sig som skördat foder eller bete, men det är något som mer eller mindre fallit i glömska på många håll. Vass har dock fått förnyat intresse eftersom vasskörd kan bidra till att återta växtnäringsämnen som läckt från land till vatten. Ett forskningsprojekt om hur skördad vass kan användas som foder för bland annat hästar har nyligen startat. Mer information om detta projekt finns här: https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/forskning/hast/ och här: https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/vilt-och-fisk/vass-framtidens-nyttogroda/

2 Förläng betesperioden och använd skogsbete

Att förlänga betesperioden är ett ekonomiskt sätt att spara på det skördade vallfodret. Det är fler betesmarker än ängsmark och bete på vall som kan användas för hästar. Att hålla hästar på bete året runt har testats i Russprojektet vid SLU, och resultaten från det finns här: https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/hast/russet-som-naturvardare/russet-hemsida-uppdatering/

I det projektet betades betet kort året om (blev ej långt/förvuxet) och innehöll då under snöfria vintermånader tillräckligt med smältbart råprotein för att kunna täcka en vuxen hästs behov, förutsatt att betet fanns i tillräcklig mängd. Energiinnehållet var däremot för lågt för att passa hästar som inte behöver minska i hull. Har man tillgång till bete även under höst, vinter och vår så kan detta alltså utgöra en del av vallfodergivan under snöfria månader.

Skogsbete är något som kan passa bra för framför allt de mer lättfödda hästarna. Mer information om skogsbete finns i denna rapport för nötkreatur, som i stora drag även är tillämpbar för hästar: https://pub.epsilon.slu.se/15599/11/dahlstrom_f_et_al_180918.pdf

Varmblodstravaren Maharajah i grön grimma och grönt täcke står i hage med trädstammar.
Foto: Lars Jakobsson/TR Bild

3 Beräkna foderstater med analyserat vallfoder

För att kunna använda de befintliga foderresurserna effektivt behöver man utgå från analyserade näringsvärden i vallfodret och beräkna fodergivorna efter hästens behov. Det finns hjälp att få via HästSveriges foderstatsprogram som du hittar här: https://hastsverige.se/foderstatsprogrammet/

För att kunna använda programmet behöver du skriva in uppgifter om hästen och vallfodrets analyserade energi- och näringsvärden. Har du ingen analysrapport kan du själv ta prov på fodret och skicka in till ett foderlaboratorium för analys. Det är viktigt att provet tas på rätt sätt för att det skall ge ett rättvisande värde, en vägledning för provtagning finns här:

Provtagning för analys https://hastsverige.se/hastens-miljo/foderstatsprogram/provtagning/

Analysen av vallfodret innebär tillsammans med hullbedömningen att man får ett bra beslutsunderlag för att avgöra vilka andra fodermedel som eventuellt kan behövas och vilka som utan problem kan tas bort ur foderstaten. Det bidrar till bättre foderekonomi.

4 Stäm av utfodringen med regelbunden hullbedömning

För att stämma av om den beräknade fodergivan fungerar bra för hästen bör regelbundet hullbedöma hästen. Om hästen ökar i hull får den för mycket foder i relation till sina behov, och om den minskar i hull behöver den mer foder eller mer näringsrika foder för att kunna täcka sina behov. En kort instruktionsfilm om hur man utför en hullbedömning finns här: https://www.youtube.com/watch?v=3O_wwXLaCXI&t=11s

Om hästen skulle öka i hull är det inte bara en onödigt hög foderkostnad som blir resultatet, själva överhullet kan också påverka hästens prestation och hälsa negativt. Mer information om det finns här: https://hastsverige.se/news/darfor-sjunker-prestationsformagan-med-okad-vikt-och-kroppsfettinnehall/

5 Var rädd om det vallfoder du har

När vallfodret är på plats på gården behöver man se till att det kommer hästarna tillgodo och att stora mängder inte går till spillo. Åtgärder för att minska spillet är att lagra fodret korrekt så att det inte behöver kasseras på grund av lagerskador. Hö skall förvaras torrt och skyddat mot fuktig luft, och inplastat vallfoder behöver skyddas mot alla former av skador på plasten. Mer information om lagring av foder finns här: https://hastsverige.se/hastens-miljo/foderskola-i-10-delar/se-upp-for-daligt-foder/

Genom att väga vallfodergivan undviks överutfodring och att man använder mer foder än man tänkt. Foderspill kan också minskas genom att man ser över utfodringsplatser i hagar så att fodret inte hamnar direkt på marken och blir nedtrampat i lera och jord. Även vallfoder som hästar trampar runt i boxen blir ett onödigt slöseri, då hästarna inte äter foder de har kissat och bajsat på. Åtgärder för att minska foderspillet i boxar och hagar kan vara att använda grovfoderkrubbor, hönät eller foderhäckar eller att dela upp fodergivan på flera tillfällen så att givorna äts upp i sin helhet.

Hästar står i dalgång runt en foderhäck
Foto: Maria Holmén/TR Bild

Författare

AgrD Sara Ringmark, universitetsadjunkt i djurfysiologi, Inst. För anatomi, fysiologi och biokemi, SLU

AgrD Malin Connysson, universitetslektor, adjungerad vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi; Avdelningen för hippologi. Forskningsansvarig på Wången. 

AgrD Anna Jansson, professor i djurens fysiologi, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU.

AgrD Cecilia Müller, docent i fodervetenskap inriktning häst, Universitetslektor i hästens utfodring och skötsel, Inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU

Uppsala 2022-06-15

Kontaktperson
Malin Connysson Forskningsansvarig/lärare
Mer från Wången
Våra samarbetspartners